På ett av hotellen vi bodde på i Jamaica, var det alltid två vakter som gick runt och höll vakt. En kväll gick en av vakterna förbi vårat rum och bad mig hålla honom sällskap på natten.
Vi satt och pratade i flera timmar och han sa en sak som kom att påverka mig efteråt.
Jag: Är du aldrig rädd när du jobbar?
Han: Nej, det som ska hända måste få hända.

Några dagar senare när vi satt på flygplanet till Frankfurt, vaknade jag av att någon skrek. Hela planet skakade och tappade höjd, gång på gång. Skriken var ångestladdade, det lät som om människan som skrek hade dödsångest.
Luftgrop på luftgrop, skrik och panik.
Jag tänkte bara "det som ska hända, måste få hända" också försökte jag sova igen. Jag blev inte ens lite rädd, även om det är en normal reaktion.
Det har jag Rhoan att tacka för.
Rhoan, 15tandpetare.